saknar dig leo

1år o 11 mån idag... det gör ont.. känner mig ledsen o nedstämd idag..har redan gråtit en del.. tårarna har runnit.. satt i sängen förut o grät.. ensam.

hade jag bråttom den gången att avliva dig? känns som det nu.. jag kunde väl ha väntat lite elr?


ska man tänka på sig själv elr djuret? både och? vad tycker ni?


har ändå alltid satt djuren före mig själv



men jag har med alltid satt mig själv sist gällande allt..



men den gången.. när vi fick skjuts dit.. fick jag panik... jag ville inte skiljas från dig LEO.. vill att du ska veta det..
men jag ville inte heller att du skulle ha ont.. vilket du hade

känner mig som en dålig människa


smärtan o saknaden efter dig är enorm.. känner mig inte hel.. kommer aldrig heller att bli det



jag förstod inte då.. hur svårt och hur ont det skulle göra.. det var så hemskt.. den gången.. då jag kom hem ensam, utan dig.. jag var helt ensam i lägenheten.. det var så tyst..

jag visste inte vad jag skulle ta mig till

jag ville inte finnas till, utan dig


jag bara grät hela tiden.. livet var inget kul längre



vart jag en går här i enköping.. minnen.. där du och jag gått.. det är svårt


vill ej bo kvar i denna stad.. jobbigt



om du finns däruppe elr vart du nu en e.. håll ett öga på mig snälla



...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0